När man får oväntat besök

Min granne TB råkade ut för en, för honom, olustig händelse i lördags. Minst sagt, skulle man kunna säga. Frun hade följt med sonen till ett sportevenemang och dottern var ute på sitt. Han blev således själv hemma och hade säkert tänkt ägna dagen åt viktiga saker. Nu blev det inte så.
Troligen hade han glömt ytterdörren öppen. Grannarna är ju kattägare och lördagen var fin, så det var väl en passande dag att låta katten komma och gå som den ville. Förmodligen försjunken i sina förehavanden såg TB plötsligt i ögonvrån en mörk skugga ila förbi. Vad var det? Var tog den vägen?
Han skyndade efter för att se vad som objuden tagit sig in och stört hans lördag. Letade än här och en där tills han fick se en varelsen sitta inkrupen under sängen. Jag kan riktigt se för min inre syn hur TB måste ha funderat inför åsynen var denna oväntade gäst.
För att finna på råd ringde han upp sin fru och lät meddela att det krupit in en gremlin under sonens säng. Nu kunde ju inte fru M göra mycket åt saken från sin sons idrottstävling. TB var således tvungen att ta saken i egna händer.
Först och främst underrättade han polisen om sin nya bekantskap. Där gjorde man en notering utifall att någon lösning på problemet skulle uppenbara sig. Därefter tog TB en bild på odjuret. Kunde ju tänkas att ingen skulle tro honom när han berättade om den, ifall den plötsligt försvann ut igen innan de andra i familjen hunnit hem. Sedan skred TB till verket.
Iklädd skinnjacka och trädgårdshandskar, för att skydda sig mot eventuell rabies, började han fösa ut besten underifrån sängen. Jag kan tänka mig att det inte var helt lätt. Det är naturligtvis svårt att fånga odjur under sängar samtidigt som man måste skydda sig från attack. Efter mycket om och men fick han inte bara ut djuret, utan också in det i kattens transportbur. Snabbt stängde han burdörren och kunde pusta ut. Puh! Nu kunde han invänta övriga familjemedlemmars hemkomst i trygghet, oåtkomlig för eventuella överfall.
När frun, sonen och dottern senare kom tillbaka hem berättade TB för dem om sina eskapader. Hur han uppfattat en rörelse i ögonvrån, skyndat efter och hur han till slut lyckats fånga ett odjur i kattburen.
Nyfikna ville naturligtvis alla i familjen beskåda denna varelse som olovandes tagit sig in i huset och som krävde både skinnjacka och handskar för att oskadliggöras. De böjde sig därför förväntansfullt fram emot kattburen för att ta sig en titt på det som deras far och make liknat vid en gremlin.
Där inne fick de se en liten, vit varelse som med stora, mörka ögon blickade tillbaka ut på dem. Där inne satt en liten, liten hundvalp, inte mycket större än en grapefrukt och som darrande tryckt in sig så lång in den kunde komma i buren.
Det visade sig senare att det var deras grannes lilla hundvalp som varit ute på rymmen. Valpen kunde därför snart återförenas med sin ägare. Slutet gott, allting gott och ingen skada skedd. Inte ens på TB. Fast han hade ju vidtagit säkerhetsåtgärder...för säkerhets skull.